Jul, nyår, sorg och bitterhet

Julen!
Visst tänker du på glädje, kärlek, god mat, julklappar mm!
Jag önska att jag kände det samma. Men trots det har julen i det skånska huset varit bra. Eller kanske inte julen isäg men ledigheten. Vi behövde den så ofantligt mycket i detta huset! Samuel behövde paus från skolan och alla krav, Magnus behövde vila från den hetsiga julhandeln, Ossian behövde se sin pappa och jag behövde hjälp med allt här hemma, jag behövde andas och sova! Vi behövde varandra.
Trots det är det förjävligt att besöka kyrkogården på julafton. Att ha en stor jävla fett klump i magen minst två veckor innan jul. Bita ihop, gråta och torka tårar i diskhandduken. Vi fattas honom, min bebis som nu är en pojk!
Helst hade jag velat att fly på semester men killarnas måste få fira jul, hör barndomen till. 
Sen får jag få dagar att andas lite, sen kommer nyår. Nyår, när allt ska vara så otroligt checkt och alla är så otroligt lyckliga! En dag! Kom igen! Resten av året då! Finns så mycket mer som även det är värt att fira.....
Jag vet, allt känns lite bittert! Ja, och så får det lov att vara för det är bara vi vuxna i min närhet som vet att jag tycker att julen är tuff. Mina barn de är lyckligt ovetande och ska så förbli. Jag biter ihop.
Det är en liten del av året jag känner såhär, tänk om världen hade tänkt liknande om resten av året som de bubblar kring jul och nyår..... Så härligt det skulle vara!

Pernilla

Julhostan

Oh, yes! Julhostan är här och har varit på besök i en vecka. Båda pojkarna snörvlar, har haft feber och tillslut kom hostan. Jag blir så irriterad på hostan......den slutar ju aldrig! 
Om jag tycker som om hostan vad tycker inte då de små liven?
Denna veckan har det varit 100% om pyssling av pojkarna och 0% omtanke till mig själv. Mammalivet! 
Mannen jobbar som en galning hela december men, snart är det äntligen över. Jag är klar med "ensamstående" mammatiden!
Majoriteten älskar julen och laddar till Max för detta, men som ni förstår är julen annorlunda för oss. Samuel vet att pappa jobbar massor till jul och jag vet att hela huset och deras små individer ligger på mina axlar. 
På julafton vill vi helst bara ligga i sängen och vila men nej, pojkarna ska få fira jul och vi vill ju skapa traditioner för dem. 
På med finkläder och smink så blir det jul hos också


Pernilla



Hen,genus, könsöverskridande mm

Jag älskar denna bodyn men jag tycker inte Ossian passar i rosa. Men om Molo hade använt lila toner istället hade jag inte tvekat en sekund!


Vad tycker ni?

Pernilla

Sorgen formas om

Sedan Ossian kom till oss har det för mig blivit väldigt tydligt vad vi har gått förlorat med Ville. Klart har jag förstått vissa delar men nu är det verkligen svart på vitt.
Tex. Första gången jag fick se Ossians ögon. De var öppna och levande. Så jävla magiskt!
Första Syskonfotograferingen, Samuel hade gamla matrester på kinden så ni förstår enkelheten i arrangemanget. Men jag var så oerhört ledsen för att jag inte äns fick ett foto tillsammans med Samuel och Ville men nu har jag fått det där foto på pojkarna men en fattas!
Ossians första leende blev också en påminnelse av vad vi inte fått uppleva med Ville. Men framför allt personligheten! Hade Ville varit den buse som han var i magen?! Jag tror det och finner tröst i det.
Ni ska veta att jag har fått endel annorlunda kommentarer: nu har ni väl glömt det där tråkiga som hände!?
Det där tråkiga är mitt barn och han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta ❤️

Pernilla 

Inget intressant

Nä, precis som överskrifter säger så händer inte något speciellt just nu.
Ossian har fått sina första sprutor och vuxen både på höjden och brädden.
Samuel har sovit över hos mormor och morfar och haft "semester" ifrån oss.
Japp, det roligaste just nu!

Pernilla

Den "skit tråkiga" dagen

Först lunch på Mc

Sen flygplans museet i Ängelholm




Den lilla fisen, han har inget val han får hänga med på det mesta! 
Att ta foto på honom är inte det lättaste som ni ser. Han är ständigt i rörelse och när kameran kommer fram blir han väldigt kritiskt till det och ser då ut såhär:
Han har ärft mammas dubbelhakor. Charmigt, eller hur!

Pernilla



Måndag och en tur i bygden

Vi startade tidigt imorse så ingen sovmorgon här inte. Först på dagordningen stog det fotografering på vår lokala tidning. Syskonfotografering och foto på bara lillebror. Om några veckor för vi se resultatet av det!
Efter detta höll Samuel på att somna av tristess, det ska hända något roligt hela tiden. Vilket jag gärna också vill men mina förslag duger inte till denna minitonåring. Några egna förslag har han inte heller...... Ja, ni förstår nog. Diskussionerna är många och långa och hans humör ja, det är precis som hos en  tonåring.
Det slutade iallafall på Krapperupsslotts café. Väldigt fint och mysigt men inte speciellt barnvänligt. Det ända barnalternativet i matvägen på deras meny var en köttbullsmacka. Annars en massa kakor.
Ni ser hur cool han är.....



Men gott kaffe hade de till mig!
Det behövde jag efter en stressig morgon+fotografering+Sammes humör.

I morgon ska vi inte göra något speciellt, Samuel har redan bestämt sig för att det blir "skit tråkigt" imorgon!

Pernilla

Turist i sin egen hemstad

Mannen går på semester om en vecka så vi körde pre-semester för hela slanten!
Vi startade med lååååång sovmorgon. Killarna till strax efter 9 och jag till 11!!! Ja, jag är toktrött!
Sen blev det snabb frukost innan vi begav oss till Höganäs för krabbfiske och bad

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt "åh, så fint vi har här hemma"



Efter ett par timmar var vi nöjda så då begav vi oss till favvo stället, Kakboden. Lite lunch och kaffe sen avslutade vi med ett besök hos mormor och morfar.

Just nu sitter vi ute och njuter av de sista timmarna på denna toppen dag! Jag tror att vi kör pre-semester resten av veckan!

Pernilla

Utflyktsmål: Ullared

Igår gick vi upp tidigt (för att ha sommarlov) för att åka till Ullis! Efter vi packat in oss, väskor, vagn och bilstol i mormor och morfars husbil så var vi redo för en massa shopping.
Bil resan gick bra, Samuel lekte lite och Ossian sov från och till.


Samuel provkör husbilen medans mormor och morfar är inne på Ullared.
Vi lyckades shoppa endel. Mest en massa basvaror till hemmet, lite pyjamaser men det viktigaste var Samuels födelsedagspresent som jag vrålfyndade! Efter en heldag på Ullis + värmen var vi alla nöjda. Pojkarna somnade påvägen hem och jag såg ut som f*n. Vid 18:30 landade vi hemma!
Trött, svettig, rynkig men väldigt lycklig!

Pernilla

P.s jag la märke till ett annat fenomen på Ullis parkeringsplats. Mer om det senare D.s


 



God morgon cybervänner !

I dag är denna mamman supertrött. Sedan den där lilla Ossian kom har min sömn blivit väldigt lidande och med en sådan dålig morgon är jag direkt inte piggare......
Efter han fick mat vid 4 så har han lekt i sängen, snurrade runt och spotta ut nappen en massa gånger. Alla småbarnsföräldrar vet att just vid den tiden är man toktrött och man har inte sovit färdigt. Men efter en lång stund lyckades han somna igen, DÅ kommer sopbilen precis utanför vårt sovrum. Borde inte störta men som sagt vi hade precis somnat och så bankar de s f*n med soptunnorna mot sopbilen.....
Japp, det är sådan morgon!
Nu har jag fått i mig lite kaffe, Samuel käkar frukost och Ossian kör en förmiddags sovning så det blir nog en bra dag trots allt. Förövrigt ska barnen vara hos mormor och morfar i em då jag ger mig ut på nya äventyr!

Happy onsdag!

Pernilla

Händerna i munnen

Ossian har de senaste veckorna haft sina händer/fingrar i munnen endel.Men helt ärligt: kan tänderna redan vara på gång?! Dessutom saglar han som bara den!

För övrigt har det varit en ganska lat söndag i vårt hus. Skönt för mannen men jag blir otroligt rastlös. Jag behöver komma ut ur detta hus så jag och Ossian körde till Kakboden för en kaffe. Det var bara det jag behövde sen var jag nöjd och en bättre människa.
Resten av helgen har varit händelserik med b.la spontan grillkväll med två klasskamrater och deras familjer i fredags. Det blev väldigt lyckat men förtok försent för två trötta småbarns föräldrar. Kontentan av det blev att vi sov till 11(!!!) idag.
Sömnen den tar vi igen när vi blir gamla 💕

Pernilla

Sommar och sol

Trots att vi har en liten plutt i familjen som innebär att strandhäng är det inte tal om så njuter vi till fullo av detta fantastisk väder. Låt det vara så här nu ett tag, snälla vädergudarna!

Ossian kämpar på i värmen. I två dagar har det varit endel gnäll och alldeles förlite sömn. Idag kör han tydligen långsovning nu vid lunch i skuggan.
Det konceptet får han gärna fortsätta med!
Jag håller på att skriva inlägg om gårdagen men bloggappen vill inte lägga upp mina bilder från arkivet.....hållit det kommer!

Pernilla

Tid för reflektion

Så har lite mer än 2 månader gått sedan Ossian kom till världen och många tankar har fladdrat i mitt huvud. Dags att skriva ner delar av dem här på bloggen!
 
1, Att prata om barn i pluralform!

Jag tror att det är oerhört svårt för er att förstå detta men att säga barnen istället för barnet känns så otroligt magiskt, fortfarande! Och ja, vi var har haft 2 barn innan Ossian kom till världen men det är i vardags situtioner då vi använder barnen. Tex sa jag förra veckan till Magnus: Om du tar barnen så åker jag till affären.
Det känns så härligt, underbart, tokigt att det är vi som har kommit hit!
<3 Barnen <3
 
2, Köra min efterlängtade Urban Jungel

Som jag har suktat efter denna fina kärran! Jag har provkört och klämt på den så många gånger och nu har jag äntligen ett behov utav den!
 
3, Öppna bebisklädlådan utan en klump i magen och tårar rinnande längst med kinden

Varje morgon när jag öppnade denna låda för att ta nya kläder till Ossian känns det väldigt härligt. Då pratar vi en en klädlåda!
 
4, Klä Ossian i Villes tilltänkta kläder

Jag har väldigt många gånger sagt att nästa bebis kommer aldrig bära de kläderna. Jag var så bergsäker på det. Men här och nu känns det så självklart och framför allt fint. Jag får nämligen en sådär bra känsla i kroppen varje gång Ossian bär några av dessa plagg. Jag tror att Ville är nöjd med att lillebrossan använder hans kläder
Men framför allt jag vågade! Jag trotsade mina egna tankar!
 
Det kommer mer kära människor där ute i cybervärlden
 
Pernilla
 

RSS 2.0