Julen och saknaden
För er som är nya tillkomma läsare vill jag ännu en gång poientera att i min blogg utkanalyserar jag min saknad och sorg. Det innebär att tidvis är innehållet svart och ibland väldigt ljus och härlig.
Och just nu efter den "lyckliga" julen är den jävligt mörk även fast jag anstränger mig att för att det inte ska lysa igenom. Jag vill inte vara till besvär eller att någon ska känna sig obekväm i mitt sällskap. Det innebär inte att jag inte vill prat om Ville eller saknaden, det gör jag gärna för det hjälper mig. Däremot upplever jag själv att jag lätt blir väldigt djup och att många har svårt aft förstå hur jag tänker. Det är då jag önskar att jag kunde öppna upp min hjärna så att ni hade kunnat se och förstå hur min tankegång är, hur många diskussioner jag STÄNDIGT för med mig själv. Även så att ni hade kunnat se vilka bilder jag har i huvudet, filmen som rullas om och om igen. Ljuden, dofterna i näsan.
Ja, just nu har jag ett jävligt stort håll i mitt hjärta.
Jag saknar honom så enormt mycket, det gör så otroligt ont!
Tårarna tycks aldrig ta slut.
Jag saknar dig, Älskling,
Pernilla
Kommentarer
Trackback
