pernillastankar

Oj, här det varit dålig med bloggandet!

 

Förra veckans tenta i matematik har tagit hårt på mina krafter. Jag tänker tillbaka på gymnasietiden då de flesta proven var tentor, du fixade jag det då?

Jag skyller på åldern och att matematik det är inte mitt favourit ämne. Dagen efter tentan var det dags att åka till skolan igen för att förbereda nästa examination. Eftersom denna är i grupp och vi bor väldigt utspritt i Skåne träffas vi av naturliga skäl på skolan. Vi var medtagna alla efter tentan men trots det var vi väldigt effektiva och fick ihop en bra analys. 

Resten av veckan försökte jag stänga av allt vad skola hette i min hjärna, men som ni vet är inte det min starka sida. Men några skvallertidningar och lite korsord blev det lite bättre.

Helgen som har gått var vi i simhallen och tränade simning med Samuel och hälsade på våra vänner som precis har blivit föräldrar till en lite gosse <3

Samuel har nu äntligen knäckt koden med simningen och har får inte panik mer när han inte når botten. Så nästa mål är att simma en hel längd i poolen utan att stanna och vila. Det är minsann jobbigt för barnens små kroppar att simma!

Ännu en ny sak på Samuel fronten är det här med att skriva. Wow, säger jag bara! Samuel har gått ifrån att "vägra" skriva till att nu har jättestort intresse för det. Han har tidigare låtit en kompis skriva hans namn eftersom har har tyckt att de kan bättre. Men nu tycker han att det är jättekul och ingen annan än jag och mannen är väldigt glada och stolta för detta!

 

Ha en bra dag!

 

 

Jag är på jakt efter nya skor. Hittar dessa gobitar:

 

Sådär lite lätt våriga, perfekt för denna årstiden. Tyvärr verkar de bara finnas i Usa och England.

Typiskt!

 

 

 

Magnus och Samuel åkte till mataffären för diverse inköp. Samuel skulle tvunget ha med sin plånbok, fast att han inte skulle handla något!

När han kom hem lös det i hans ögon, jag förstod att han köp något han trånat efter länge.

 

Så kallar vi min samtalsterapeut! Inte kurator för det förknippar Samuel direkt med att jag gråter, att livet gör ont och att han måste "ta sin roll" vilket innebär att han ska trösta mig och hålla koll på mig. Det är absolut inget vi ber om utan han tar den rollen själv. En alldelse för stor roll för ett barn! 

 

Jag går mest till snacketanten för att underhålla, utvärdera och få lite tips på livets väg. Vägledning helt enkelt. Idag var det dax igen att ses efter 2 månader på egna ben. Det gick fint, men det är det där med självkänsla.

Det är så svårt. Jag förstår inte varför jag på vissa plan kan känna att jag inte duger som jag är, men jag blir bättre och jobbar med det. Åldern har sin fördel, 30 år så mycket bättre än 20! Tänk så bra 35 och 40 måste vara.....

 

Jag kan inte säga det bättre själv! När jag läser detta sitter jag och nickar på mitt huvud, precis så är det. Det för tänkandet framåt. Eftersom jag vill tro att det finns en lösning på de flesta problemen tex min självkänsla är detta citatet motsvarigheten till många andras favorit citat "carpe diem".

Sen att citatet är taget ur en bok som handlar om matematik, det behöver inte jag bry mig om :)

 

Vi firar alltid nyår i hemmets lugna vrå eftersom våra hundar är väldigt rädda för smällare. Så var vår tanke i år också, men när mina föräldrar fråga om vi ville fira med dem ute på landet med ännu ett gäng hundar tackade vi självklart ja till inbjudan.

Det var väldigt avslappnat och mysigt. Vi gick all in på fisk och skaldjur. Lax med olika smaker och tillagade på olika sätt, färska räkor, havskräftor, romsås, aioli och massa annat gott, ja vi blev mätta!

Samuel muttra något om "j*vla hundar" när vi förklara att vi inte skjuter raketer och varför, men när Magnus kom på den brilljanta idé att köpa lyktor istället, blev Samuel väldigt glad och nöjd.