Under min hinna
Känner mig lite känslig, konstigt för bara 2 veckor sedan kände jag mig nästan oumbärlig, kändes som jag gled fram på vita moln, himlen blå och solen sken, livet var rätt så bra då.
Livet känns bra nu också men känslorna ligger som en tunn hinna runt min kropp och det behövs bara en lite händelse så att de blir en rispa på hinnan och tårarna kommer direkt.
Jag tänker vad gråter jag för? Ja, jag har förlorat Ville, mitt ena barn, mina andra son, mitt fina barn. Men just nu känns det som att endel tårar kommer för att jag inte blir gravid, men va fan jag blir så jävla trött på mig själv, jag vet ju om att det tar tid och det säger jag till alla som frågar också, just detta är min stora motivation för min träning. Träna, gå ner i vikt och förhoppningsvis bli gravid, födda ett friskt och välskapt barn. Få gnälla över skrickig bebis ( hahaha, Carro) gråta av sömnlöshet, skylla att jag glömmer på min amning, gnälla över min hemska mage efter graviditeten och ta en kaka till på det, jag vill också!
Ack den som ger sig!! För jag gör inte det, jag blir mer: Nu jävlar!!! Ska bara påminna min ägglossning att det är dax att börja jobba nu!
Sen börjar det närma sig att jag ska sluta på jobbet och börja studera. Jag har trorts allt varit anställd på min jobb i 7,5 år, det känns i magen. Jag är färdig med min arbetsuppgift och vill gå vidare, lyssna på mitt hjärta, men det känns vemodigt, en epok är slut. Märkligt! Grät en skvätt på jobbet i min lilla hörna, efter min chef konstaterat att snart slutar du.
I tisdags hände det jag inte trodde skulle hända; jag grät på gymmet. Fick frågan; hur är det?! Jag svar och prata en stund, sen vid stretchingen kom dem helt oväntat.
Sen när börja jag gråta när någon fråga hur jag mår!!??? Har svårt att tolka mig själv just nu, för helt enkelt skylla på allt som ska hända, kan inte skylla på amningen iallafall!!
Carro nu blev det lite sädär ledsamt och bittert som jag inte ville, men det bjuder jag på! Saknar dig!!
Fresten alla är på spa med sina jobb, året kickoff, jag vill också det!!!
Nu sover vi!! God natt!!
Puss och Kram
Pernilla
Kommentarer
Postat av: Caroline
Du gnäller inte, du konstaterar. Saknar dig ❤
Trackback