And the winner is........
Jag är en ganska bestäm tjej och har jag bestämt mig för något har jag ganska svårt för att rucka på min åsikt, ni som känner mig vet!
MEN
Nu tvingas jag att se mig själv besegrad, inte lätt i heller för jag är tävlingsmänniska också! Det är diskuterats ganska mycket om pool och studsmatta i denna familjen. För mig är det BIG NO, NO på båda. Vilken tråkig mamma jag är, eller hur! Här kommer varför:
Studsmattan har jag tyckt att han har varit för liten för och att läkarna varnar för att endel barn har skadat sina ryggar då det hoppat och landat fel + att en på dagis bröt sin arm när han hoppat och ramlat på sin studsmatta. En bröten arm, ja sånt som händer men ryggen är inget att leka med. Han har hoppat hos grannbarnen men jag ska erkänna att jag är lite nervös när han hoppar, så jag står inte gärna där och tittar utan jag går. På med skyddslapparna :)
Sen har det inte undgått mig att han tycker det är hysteriskt roligt, när han skrattar sådär mjuk hela tiden då gillar Samme det.
Pool, vatten........ jag är helt enkelt väldigt rädd för att något annat barn eller Samuel går in här och vi inte ser det och så ska barnen bara "kolla lite" och lutar sig över, usch, det där går väldigt fort! Står senast idag om drunknings olycka i HD, en 6 årig flicka i en pool. Nä, det får mig att rysa och jag vill verkligen inte ha en pool i trädgården, ingen annan i denna byn i heller bör ha det! Jag förstår meningen med att ha en pool, men alla fina människor, vi bor ju 7 min i från havet och vi har ett fint badhus i Lerberget.
Samuel har själv haft en lite babypool de andra åren men, nä, jag är så himla stressad av att ha den i trädgården. Så jag har lovat honom att vi ska till stranden när det är fint väder. Nu är det upp till mig att bevisa att jag håller det jag lovat. Än så länge går det bra!
Så nu tvingas jag och välja mellan pest eller kolera. Jag måste, tycker själv att jag är skit tråkig som är en så tråkig mamma. Jag kan inte skydda Samuel från allt, det är helt omöjligt. Alla är rädda om sina barn och vi vet tyvärr att livet kan ändras drastiskt, väldigt fort. Min rädsla att förlora Samuel är obeskrivlig!
SÅ
Studsmattan är ni inköpt, antar att vi kommer tvingas montera den ikväll och att den sen ska prov hoppas, så Samme när vara uppe sent ikväll!
Jag erkänner mig besegrad!
Puss och Kram
Pernilla
MEN
Nu tvingas jag att se mig själv besegrad, inte lätt i heller för jag är tävlingsmänniska också! Det är diskuterats ganska mycket om pool och studsmatta i denna familjen. För mig är det BIG NO, NO på båda. Vilken tråkig mamma jag är, eller hur! Här kommer varför:
Studsmattan har jag tyckt att han har varit för liten för och att läkarna varnar för att endel barn har skadat sina ryggar då det hoppat och landat fel + att en på dagis bröt sin arm när han hoppat och ramlat på sin studsmatta. En bröten arm, ja sånt som händer men ryggen är inget att leka med. Han har hoppat hos grannbarnen men jag ska erkänna att jag är lite nervös när han hoppar, så jag står inte gärna där och tittar utan jag går. På med skyddslapparna :)
Sen har det inte undgått mig att han tycker det är hysteriskt roligt, när han skrattar sådär mjuk hela tiden då gillar Samme det.
Pool, vatten........ jag är helt enkelt väldigt rädd för att något annat barn eller Samuel går in här och vi inte ser det och så ska barnen bara "kolla lite" och lutar sig över, usch, det där går väldigt fort! Står senast idag om drunknings olycka i HD, en 6 årig flicka i en pool. Nä, det får mig att rysa och jag vill verkligen inte ha en pool i trädgården, ingen annan i denna byn i heller bör ha det! Jag förstår meningen med att ha en pool, men alla fina människor, vi bor ju 7 min i från havet och vi har ett fint badhus i Lerberget.
Samuel har själv haft en lite babypool de andra åren men, nä, jag är så himla stressad av att ha den i trädgården. Så jag har lovat honom att vi ska till stranden när det är fint väder. Nu är det upp till mig att bevisa att jag håller det jag lovat. Än så länge går det bra!
Så nu tvingas jag och välja mellan pest eller kolera. Jag måste, tycker själv att jag är skit tråkig som är en så tråkig mamma. Jag kan inte skydda Samuel från allt, det är helt omöjligt. Alla är rädda om sina barn och vi vet tyvärr att livet kan ändras drastiskt, väldigt fort. Min rädsla att förlora Samuel är obeskrivlig!
SÅ
Studsmattan är ni inköpt, antar att vi kommer tvingas montera den ikväll och att den sen ska prov hoppas, så Samme när vara uppe sent ikväll!
Jag erkänner mig besegrad!
Puss och Kram
Pernilla
Kommentarer
Postat av: Monica
Hej :)
Jag tycker inte du är en tråkig mamma jag förstår dig precis för jag är likadan.
Har alltid lämnat stuts mattan när barnen satt ig och hoppa står inte ut med att se dom falla och kanske göra sig illa.
Jag har suttit som en hök och övervakat alltid när dom badat.
Men jag tror att du gjort Samuel extra glad idag när du tillåter en stuts matta :)
Vi är mammor och vi är bara sådana av naturen oroliga att något ska hända våra älskade barn.
Kram.
Trackback
