pernillastankar

Ensamheten

Idag känner jag mig ensam i min sorg. Mannen försöker prata bort mina tårar, jag blir riktigt arg på honom. Snälla, det går inte att prata bort min sorg. Jag måste få gråta färdigt.
Han vill mig väl, men det blir bara fel, väldigt fel!

Idag hade jag kunnat ta mina jordgubbar i en liten påse och åkt in på förlossningen och satt mig i rum nr 15 och tittat ut över sundet. Sitta där och tänka i min ensamhet. Få gråta mina tårar tills de tar slut för idag, få vara den svaga










Min gamla hund, Moa, följer mig som en hök idag, tittar på mig med ett vakande öga när hon ligger här sidan om mig. Hon ställer sig upp och tittar på mig och viftar på sina svans. Hon förstår och vill trösta. Trots att hon är Höganäs dummaste blondin! Ni som känner Moa vet hur hon är.
Nä, alla blondiner i är inte dumma! Carro sa till mig för ett tag sedan efter hon ljustat upp sig i hår igen efter hon haft lite mörkare slingor: Jag har mycket roligare som blond! Jag kan inget annat än hålla med, därför blev jag blondin igen för någon månad sedan :)

Blir en annorlunda dag idag och jag är inte ledsen för att det just är Midsommar utan det är bara en sån dag som är sämre än visa andra dagar.
Trots att jag har varit frustrerad på min man har vi ändå hunnit prata ut och kommit fram till två saker under tiden vi åt lunch. Så nu ska vi sats på vår hälsa tillsammans och vi ska peppa varandra till ett bra resultat. -Jag vill faktiskt bli gammal och då måste jag hjälpa min kropp på vägen genom bra mat och motion. Väldigt enkelt!

Tack bloggen för att du finns, det känns mycket bättre nu!
Tack för att du läser min blogg och försöker förstå mig.

Nu lägger jag dagens tårar och frustation bakom mig och ser till att resten av Midsommar 2012 blir bra. Okej!

Puss och Kram

Pernilla