pernillastankar

Mamma till tre killar. Samuel född 2007, Ville 2012 och Ossian 2014. Ville dog tio dagar efter bf i mage. Mamma, fru, änglamamma, studerande, matte mm

September - december 2012

Malmö Högskola antar mig som elev och jag känner mig redo och stark.

Det blir mycket läsa och det funkar bra, första kursen går mot sitt slut och den är nu dags för min första hemtenta

                                                    

kl 5.20 på morgon är jag färdig, hög på socker och massa koffein. Men jag klarade tentan!

 

Jag har spenderat en massa timmar på tåget och finner mycket tid att fundera, jag får se någon väldigt ovanligt, men vackert!

 

Hösten är nu här och jag känner att det går väldigt bra. Jag har hittat många nya vänner på skolan. Hanna är en utav dem, vi har mycket gemensamt och peppar varandra för att prestera vårt bästa.

 

Samuel tycker att han behöver en stege och drar själv igång ett projekt: bygge en stege

och han lyckas!

Han klarade, med lite hjälp utav sin pappa!

 

Miss Li på Dunkers Kulturhus 1 december. WOW, årets bästa konsert!

 

Julen närmar sig och det börjas kännas tungt. Det hade jag räknat med, jag drar mig undan. Jag åker oftare till kyrkogåren igen, tänder ljus och pratar med Ville. Det känns naturligt för mig. Tidigare tyckte jag det var jobbigt att se hans namn på en av skyltarna på stenen, men nu tycker jag det är tufft att åka i från kyrkogården.

Det känns som jag lämnar honom ensam ute i kylan, den känslan går oerhört ont.

 

Äntligen kommer snön och kylan, vi spenderar många timmar i pulkbacken

 

Samuel som sockerbagare i årets luciatåg

 

Samme tappade sin första tand!

 

     

 

Vi har hunnit med att äta ett underbart julbord på Tunneberga Gästgivaregård i Jonstorp med mina föräldrar och syskon. Något som from. 2012 blir tradition om jag får bestämma <3

 

Röda rosor till Lilleman <3

 

Jag gillar traditioner och en utav dessa är att bygga pepperkakshus. Det som skiljer sig från de andra jularna är att denna julen kunde Samuel garnera helt själv!

      

 

Så kom julafton och många känslor och tårar med den. Vi gjorde allt för att Samuel ska få en så bra jul som möjligt, hade det inte varit för honom så hade vi garanterat firat jul i utlandet.

Sedan dess har jag och Samme njutit av jullov och tagit dagen som den kommer, skönt och välbehövligt.

 

Vi bestämde oss för att sista dagen 2012 skulle bli en bra och rolig dag, därför började vi med frukost på Kakboden i Höganäs

      

 

På eftermiddagen gick vi över till våra goda grannar för att laga middag tillsammans och när 12 slaget var slaget skålade vi in det nya året i Champange, kändes symbolisk och fint!

 

Puss och Kram

 

Pernilla

Hej
Jag har just hittat din blogg genom Caroline. Jag satt och läste massa igår. Grät en skvätt för er skull och tycker att du är så stark som vågar och vill skriva om det som hänt er familj.

Jag önskar er all lycka framöver!