Sorgen formas om
Sedan Ossian kom till oss har det för mig blivit väldigt tydligt vad vi har gått förlorat med Ville. Klart har jag förstått vissa delar men nu är det verkligen svart på vitt.
Tex. Första gången jag fick se Ossians ögon. De var öppna och levande. Så jävla magiskt!
Första Syskonfotograferingen, Samuel hade gamla matrester på kinden så ni förstår enkelheten i arrangemanget. Men jag var så oerhört ledsen för att jag inte äns fick ett foto tillsammans med Samuel och Ville men nu har jag fått det där foto på pojkarna men en fattas!
Ossians första leende blev också en påminnelse av vad vi inte fått uppleva med Ville. Men framför allt personligheten! Hade Ville varit den buse som han var i magen?! Jag tror det och finner tröst i det.
Ni ska veta att jag har fått endel annorlunda kommentarer: nu har ni väl glömt det där tråkiga som hände!?
Det där tråkiga är mitt barn och han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta ❤️
Pernilla
Kommentarer
Postat av: LeonochAlwinsmamma
Massor av kramar till er 💜
Postat av: Sara
Åh....jag kan inte ens föreställa mig smärtan ni gått/går igenom. Du verkar så stark och klok mitt i allt det svåra.
Självklart kommer han alltid att fattas er, men kanske blir det lite lättare med tiden...jag hoppas iaf det för er skull.
Livet är allt bra märkligt och ibland så sjukt orättvist.
Heja dig!
Trackback
