pernillastankar

Bakom "underbart" "härligt" har det väldigt länge gömts mörka tankar, tårar i mängder, stress, sömnsvårigheter, isolering från omvärlden och utmattning. Min tanke var att under sommarlovet skulle detta bli bättre och jag skulle må bra igen. Men det har blivit värre och kurvan har dalat lite lätt sedan innan jul och nu lutar den nästan spik rak ner åt.

Så kan jag och min familj inte ha det, insåg jag för ca 1 vecka sedan. Jag berättade, lättade på mitt hjärta. 

Sedan dess har jag varit på vårdcentralen och ska nu få träffa en kbt-teraput, en människa som ska lära mig tänka annorlunda när demonerna kommer. Kan hon lära mig leva igen?

Jag vill bara börja leva igen, jag vill kunna le ett äkta leende, jag vill kunna känna glädje.

Jag måste även sänka mina krav på mig själv och prioritera om.

Om jag ska kunna må bra igen, måste mitt fokus ligga där och inte på att: bli gravid (även om önskan är obeskrivlig), plugga en massa, vara check och glad, snygg, träna mer, ha ett välstädat hem.

Jag ska istället: leva i nuet och prioritera min familj, umgås med fler vänner (nära och nya) och försöka känna glädje.

 

När jag var i tonåren läste jag alltid horoskop men med tiden och efter Villes bortgång har jag enbart upplevt det som strunt! Jag menar att kan det verkligen finnas onaturliga saker som kan påverka hur jag är som person och om det nu gör det så undrar jag vad det jävlen tänkte den 3 mars 2012! 

Precis innan vi for till Torekov bröt jag ihop hos mina föräldrar och medgav min situation och det var så skönt att då få åka till en campingplats och vara lite anonym. På vägen dit köpte jag en skvallertidning, jag läste blad efter blad men i vanlig ordning hoppade jag över horoskopen. Men jag lockades dit ändå:

Fiskarna

Säg som det är (det står till och med det med feta bokstäver!)

 

Där satt den, eller vad säger ni!?

 

Det är det jag måste, tala i klar språk: jag behöver se er mer mina vänner, det behöver inte vara så avancerat och förbokat en massa innan. Ringa och höra om vi ska ta en kaffe i Höganäs eller what ever. Jag behöver komma ut från denna hålan och vara bland folk.

Jag tror aldrig jag har sagt det men när jag umgås med er glömmer jag allt det jobbiga för tillfället och kan faktiskt le. Ni ger mig energi och jag behöver er!

 

Puss och Kram

 

 

 

Vi lånade mina föräldrars husbil och körde "runt om hörnet" till Torekov. Jag gillar verkligen den campingen. Jag har själv spenderat endel somrar där och tänkte att det även kunde gillas av Samuel.

 

Efter en härlig dag i Helsingör, med diverseinköp njuter vi av kvällssolen och en kopp kaffe. Ge oss mer av detta härliga och perfekta svenska sommarväder!

Imorgon kör vi heldag hos mormor och morfar och "jobbar" hela dagen. Det innebär åkergräsklippning och motorsåg. Jag ska passa på att plocka vinbär och försöka mig på att göra gelé av det. Det finns en husmor i mig, dock kommer hon sällan fram.

Sen laddar vi in om inför en minisemeter nästa vecka, vart det bär av, ja det får ni reda på inkommen snar framtid.

 

 

        

Havets hus, med alla djur som finns i Gullmarsfjorden som flyter utanför.

 

 

      

 

 

        

På kvällen checkade vi in på Vann hotell och spa. Vi enbart njöt va livet och spa:ade.

 

Vi fortsätter att semestra och vilar upp oss, hoppas ni gör det samma ute i resten av landet!

 

Puss och Kram