Varför finns det inga svar?
Nu är lilla familjen samlad. Samuel sover och vi pratar igenom dagen.
Jag tänker när jag skriver orden, lilla familjen, det känns så, lilla familjen.................vi är för få, vi fattas en. Det är något som fattas och det känns i hela min kropp. Smärtan som finns där när jag vaknar och som kommer krypandes på kvällen är fruktansvärd.
Tomhet.
Orättvist jänte mot Ville, varför skulle han gå igenom 9 månader och sen inte få komma ut och lära känna oss, lilla familjen. Varför var hans öde, döden? Somnad han bara in lungt och fridfullt eller var det smärtsamt? Varför dog du mitt lilla barn?
Så många frågor men inga svar. Det är tungt att leva med. Det är bitvis svårt att känna glädje men sorgen den finns alltid där. Visa dagar är det väldigt svårt att se att det kommer finnas en framtid, tankar som. Hur ser mitt liv ut om 2 år eller om 5 år, hur relaterar jag till Ville och hans död då? Kommer livet gå vidare, som jag säger jämt?
Fan!
Ibland är jag så jävla trött på detta. Jag känner så mycket och det går upp och ner.
Imorgon är det dax att knyta på skorna och springa igen, ett av de bättre sätten att få ut allt för tillfället, det märks att jag inte gjort det idag.
Bilder från dagens besök på kyrkogården:
Vår fina bukett till Villisen <3
Detta inlägget skulle handla om något helt annat men det tog sig ganska snabbt en annan vändning. 2 ord kan får min hjärna att spinna och då bara bubblar det upp en massa tankar. Det är lite som brainstorming, som man hade på whiteborden i skolan. Ett ord och sen bara skjuter det iväg.
Puss och Kram
Pernilla
Var är min sko?
Såhär är det när man har en Golden Retriever i familjen.
Bra
Vi har det underbart i Kungsbacka och jag känner mig som vanliga jag. Kan det varaför att jag sa till Ville att han skulle passa huset nu när vi inte är hemma? Det är iallafall skönt att känna sig såhär avslappnad ibland. Vi hörs morgon!
Puss & Kram
Pernilla
Höger bak
Äntligen!
Idag har det varit en bättre dag och livet känns då så mycket bättre. Efter en liten filmpaus efter jobbet, Twilight, visst mår man bättre efter att ha sett en av dessa fantastiska filmer, åkte jag och hämtade Samuel och sen blev det en tur till Mamma och Pappa och gosa lite med de sista 2 vaplarna innan de åker till sina nya familjer till helgen.
Min favvo är kvar, höger bak eller Texas som han ska heta, som jag har gosat med honom och hans syster Lisen i em. (Okej, där är valparna nu ska titta på inte mitt down town område, hahaha)
Lotus vill väääällllddddiiiiigggttt gärna ha leksaken Samuel har i sina händer :)
Som ni ser har solen lyst på oss och det behövdes efter 4 dagar med spöregn! Väl hemma blev det en massa hoppande på studsmattan och vi träna på att kämpa, dvs den som tar bollen först vinner. Perfekt lek eftersom Samuel behöver lite mer kämpar glöd och eftersom det är väldigt viktigt att vinna i hans ålder, kämpar han på fint. Det gillar denna mamman!
Sen avslutade vi denna eftermiddagen och kvällen med Allsång på skansen, bra musik, Sean Banan, lyckligt barn och en ännu lyckligare Pernilla.
När vi sitter i soffan och väntar på Sean Banan säger Samuel efter en lång tysntand -Mamma, jag har haft jätteroligt med dig idag!
De orden kändes som det kom rakt ifrån hans hjärta. Jag blev så glad att jag börja gråt. Som ni förstår behövs det inte mycket för att tårarna ska komma.
Såg ni Lahle på Allsången när hon sjung, "some die young", så bra det var! Så vackert att jag börja gråta igen.
När jag stod och titta på kortet på Ville i fm, så bara slog det mig igen, så fina han var, så fin. Jag kunde riktigt känna hans kind mot mina fingrar, hans mjuka händer och hans välskapta fötter.
Nu önskar jag bara att få håla honom i min famn och känna på de där goa kinderna igen och pussa honom lite till.
Åter till valparna; Det finns en anledning till varför jag inte har fäst mig för mycket vid dem, jag hade inte klarat av att få något stark band till dem och sedan skulle jag ha brytit det bandet också när de var 8 veckor. Det skulle ha gjort för ont.
Men så har jag då, höger bak, Texas som snart ska bli malmöit, hans svans har gått som en propeller när jag har tagit upp honom i min famn. Så har det varit i flera veckor nu, mer än så behövdes det inte för att charma mig.
Det är han som lagt sitt huvud på min vrist på de översta bilderna. Bedårande eller hur!
Puss och Kram
Pernilla
Min tatuering
Det är ingen förutom mina närmast som har kommenterat min tatuering, så vad tycker ni andra, dumt eller klokt?!
Villes hand på min underarm.
Puss och Kram
Pernilla
P.S Jag vill även tillägga att är det någon som vet någon annan som har förlorat ett barn på liknande vis som jag, vilket jag inte hoppas att någon har, får ni gärna låta den paret läsa min blogg, om det vill. Ett av mina syfte med bloggen är ju att kunna hjälpa andra som förlorat sin lilla bebis. Man behöver inte kontakta mig på någotvis men jag vet av egen erfarenhet att det är jätteskönt att läsa att någon annan känner likadant och har tyvärr gått igenom det man själv gör.
Jag är jätteglad att jag har fått lära känna dig Änglamamma L, det har betytt mycket i mitt sorgearbete! D.s
Jag och de andra bloggerskorna
Jag är så himla trendig, jag har gjort som alla de fancy bloggerskorna har gjort idag, solat!
Jag i min nya bikini!!
Hahahahahahahaha, eller hur, nä den får ni aldrig se här!!!
Oj, så rolig jag är idag! Jag skrattar själv, de är det vikitigaste...........
Puss och Kram
Pernilla
Läs och håll med mig från förra inlägget!
Läs mitt förra inlägg först och sen denna artilken, OKEJ!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15009362.ab
Snälla hör på min vädjan, Sverige!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15009362.ab
Snälla hör på min vädjan, Sverige!
Demetnera ett rykte
Pernilla & Emma goes all in
Frukost på kakboden
Sen blev det storhandling på City Gross.
Hämta Samme på dagis.
Lunch.
Ett glas vin på trädäcket.
Glass
Medans vi satt och chattra hela eftermiddagen passade Samme på att kratta upp löven efter grannarna hade klippt häcken. -Mamma, då kan vi klippa häcken när pappa kommer hem!
Han har längtat ett helt år på detta, att klippa häcken!
Min lille jobbare!
Puss och Kram
Pernilla
På grisfest!
På grisfest!
En kär vän på besök
ÅH, han är på besök i Big brother huset!
Tack, Big Brother det förgyllde min dag
Puss och Kram
Pernilla
Det började som en dröm....
Jag har inte berätta så mycket av vad som hände när Ville dog. Eller ja, det finns inte mycket att berätta för ingen vet vad som hände.
Det ända jag vet är att den sista graviditets veckan mådde jag jävligt dåligt fysiskt och psykist, jag tror att det avspeglade hur Ville mådde. Han behövde komma ut, det förstod jag inte då. Men han hade lika bra kunnat dö om han hade kommit ut i tid. Det vet jag inte och det får jag aldrig svar på.
Plötslig spädbarnsdöd, så heter djävulen, djävulen som tog min Ville.
Jag och Mannen har försökt att skaffa ett syskon till Samuel i 2 år, jag blev gravid förra våren, men fick en lite blödning, vilket jag trodde var ett missfall, för vi har gått igenom x antal av det också. Så jag tänkte verkligen: okej, ett missfall då vet jag, då kan jag ta ett glas vin till helgen!
Så lulla sommaren på, men jag fick aldrig tillbaka min mens efter x antal veckor efter missfallet, vilket jag brukade få.
Jag hade en väldigt tuff sommar, var trött, sur och inte alls på topp. Konstigt tänkte jag, sommaren är ju min årstid!
Under vår semester i augusti säger mannen: fattar du inte att du är gravid! Nä, det är jag inte, sa jag bestämt. Men bara någon dag efter det, tyckte jag mig känna att det rör sig nere i magen. Det gjorde jag flera gånger om dagen i några dagar.
Så jag gick och köpte mig graviditets test och visst var jag gravid. Jag kunde inte fatta det! Jag blåneka verkligen (försökte mitt undermedvetna skydda mig redan då). Beställde tid hos gyn, han gjorde ett vaginalt ultraljud och visst såg han en bebis, men den var så stor att han fick köra ett vanlig ultraljud på magen. Hoppsan sa han, det var mig en stor bebis, du är i vecka 17.
URSÄKTA!!!!
Fast jag visste, kunde jag inte ta in informationen, jag var jätteglad, men kunde ändå inte känna den riktiga glädjen.
Varför inte det, det har jag tänkt så många gånger!
Hade jag inte känt att byxorna satt tight i midjan, jo det hade jag, men det var ju sommar med massa god mat, vin och jag hade dragit ner lite på träningen. Då blir det väldigt snabbt tight i mina byxor!
Men om sanningen ska fram hade jag inte ätit som mycket extra för inget var gott och jag var lätt illamående hela tiden. Satt mest i soffan och sov.
Det ända jag kan skylla på är att det var fruktansvärt tufft på mitt arbete just då och hade varit det under en väldigt lång tid och det fick mig och tro att alla mina symtomer var stress. Jag behövde min semester helt enkelt!
Så startade bollen att rulla och än är den inte i mål.
Det här är en del av sagan om lilla älskade Villes liv.
Puss och Kram
Pernilla
Det ända jag vet är att den sista graviditets veckan mådde jag jävligt dåligt fysiskt och psykist, jag tror att det avspeglade hur Ville mådde. Han behövde komma ut, det förstod jag inte då. Men han hade lika bra kunnat dö om han hade kommit ut i tid. Det vet jag inte och det får jag aldrig svar på.
Plötslig spädbarnsdöd, så heter djävulen, djävulen som tog min Ville.
Jag och Mannen har försökt att skaffa ett syskon till Samuel i 2 år, jag blev gravid förra våren, men fick en lite blödning, vilket jag trodde var ett missfall, för vi har gått igenom x antal av det också. Så jag tänkte verkligen: okej, ett missfall då vet jag, då kan jag ta ett glas vin till helgen!
Så lulla sommaren på, men jag fick aldrig tillbaka min mens efter x antal veckor efter missfallet, vilket jag brukade få.
Jag hade en väldigt tuff sommar, var trött, sur och inte alls på topp. Konstigt tänkte jag, sommaren är ju min årstid!
Under vår semester i augusti säger mannen: fattar du inte att du är gravid! Nä, det är jag inte, sa jag bestämt. Men bara någon dag efter det, tyckte jag mig känna att det rör sig nere i magen. Det gjorde jag flera gånger om dagen i några dagar.
Så jag gick och köpte mig graviditets test och visst var jag gravid. Jag kunde inte fatta det! Jag blåneka verkligen (försökte mitt undermedvetna skydda mig redan då). Beställde tid hos gyn, han gjorde ett vaginalt ultraljud och visst såg han en bebis, men den var så stor att han fick köra ett vanlig ultraljud på magen. Hoppsan sa han, det var mig en stor bebis, du är i vecka 17.
URSÄKTA!!!!
Fast jag visste, kunde jag inte ta in informationen, jag var jätteglad, men kunde ändå inte känna den riktiga glädjen.
Varför inte det, det har jag tänkt så många gånger!
Hade jag inte känt att byxorna satt tight i midjan, jo det hade jag, men det var ju sommar med massa god mat, vin och jag hade dragit ner lite på träningen. Då blir det väldigt snabbt tight i mina byxor!
Men om sanningen ska fram hade jag inte ätit som mycket extra för inget var gott och jag var lätt illamående hela tiden. Satt mest i soffan och sov.
Det ända jag kan skylla på är att det var fruktansvärt tufft på mitt arbete just då och hade varit det under en väldigt lång tid och det fick mig och tro att alla mina symtomer var stress. Jag behövde min semester helt enkelt!
Så startade bollen att rulla och än är den inte i mål.
Det här är en del av sagan om lilla älskade Villes liv.
Puss och Kram
Pernilla
Guldkorn
Måndag, en dag jag aldrig riktigt gillat. Det är ändring på det nu, var dag ska ha sitt guldkorn.
Så eftermiddagen spenderade jag hos min kära vän, A. En givande eftermiddag och vi pratde om allt mellan himlen och jorden och det är det som är så härligt med A, vi kan verkligen prata om allt.
Ett möte som förgyllde min dag!
Efter vi hade ätit middag ikväll gav vi oss ut på promenad med hundarna och Samuel kämpar nu på med att cykla utan stödhjul. Som han skrattade när vi sprang bakom honom, han tyckte verkligen att det var hyseriskt roligt.
Den där balansen är inte den bästa, men det kommer jag vet ju det. Samuel måste bara lära sig att kämpa lite mer än vad han gör just nu. Så nu pratar vi endel om att vara positiv och att kämpa, så får man ofta något bra utav det. Känns som vi snart har med han på det.
Jag hade kunnat skriva någon väldigt djupt idag, men frågan är, är det intressant att läsa?!
Är det någon som undar något, så är det bara att fråga.
Puss och Kram
Pernilla
Summering
Hur har du helgen varit? Jo, den har varit relativt bra. Ett bra betyg för tillfället.
Vi har umgåtts med vänner i vår omgiving som vill gillar och det ger oss energi. Ibland är det skönt att får komma bort och det slutar att mala i huvudet om så bara för en stund. Så även om vi ibland kan känna att vi vill vara hemma istället för att hitta på något, har vi som en oskriven regel att nä, vi ska ut och iväg!
Vi vet att det är så härligt när vi sen står där med trevligt sällskap och kan le och skratta tillsammans. Då är iallafall den delen av dagen positiv.
Det är en bra start för någon gång kommer vi komma till att hela dagen är bra, hela vecka, hela månaden. Vi måste bara ge det tid.
Ibland är det bra att svälja gråten och få "skärpa mig" för jag tror inte det är bra att gråt hela tiden. Tror inte att min tillvaro bli bättre för att jag släpper på tyglarna hela tiden och överför min sorg på någon annan, vill ju inte skrämma bort någon i min tillvaro.
Det här bli nog bra, någon gång. Det vet jag!
Puss och Kram
Pernilla
Vi har umgåtts med vänner i vår omgiving som vill gillar och det ger oss energi. Ibland är det skönt att får komma bort och det slutar att mala i huvudet om så bara för en stund. Så även om vi ibland kan känna att vi vill vara hemma istället för att hitta på något, har vi som en oskriven regel att nä, vi ska ut och iväg!
Vi vet att det är så härligt när vi sen står där med trevligt sällskap och kan le och skratta tillsammans. Då är iallafall den delen av dagen positiv.
Det är en bra start för någon gång kommer vi komma till att hela dagen är bra, hela vecka, hela månaden. Vi måste bara ge det tid.
Ibland är det bra att svälja gråten och få "skärpa mig" för jag tror inte det är bra att gråt hela tiden. Tror inte att min tillvaro bli bättre för att jag släpper på tyglarna hela tiden och överför min sorg på någon annan, vill ju inte skrämma bort någon i min tillvaro.
Det här bli nog bra, någon gång. Det vet jag!
Puss och Kram
Pernilla
Söndag
Efter en ganska dålig morgon, trött, med gråten i halsen och en ganska irriterad ton till de jag älskar mest.
Gav vi oss i väg på en förmiddags utflykt till Kullaberg med vår vänner. Jag är jätteglad att vi åkte iväg, det kunde inte bli en bättre förmiddag.
Glada barn, skrattandes föräldrar och solen i ögonen. Den bästa medicinen för mig, idag!
Fika efter en tur på berget
Kolla in tjuren i hagen!
Puss och Kram
Pernilla
Gav vi oss i väg på en förmiddags utflykt till Kullaberg med vår vänner. Jag är jätteglad att vi åkte iväg, det kunde inte bli en bättre förmiddag.
Glada barn, skrattandes föräldrar och solen i ögonen. Den bästa medicinen för mig, idag!
Fika efter en tur på berget
Kolla in tjuren i hagen!
Puss och Kram
Pernilla
Giftemål
Nä, bröllop i Big Brother, ingen bra idé! Inget roligt alls
Jag gillar bröllop in real life!
Det är dax att den där Marcel packar sin väska och åker hem till sin mamma, så hon kan pudra vidare hans rumpa!
Så inget skratt till Big Brother idag
Puss och Kram
Pernilla
Jag gillar bröllop in real life!
Det är dax att den där Marcel packar sin väska och åker hem till sin mamma, så hon kan pudra vidare hans rumpa!
Så inget skratt till Big Brother idag
Puss och Kram
Pernilla
Dansvänligt!
Se så lyft dig från stolen, tryck på länken nedan och shaka loss!!!
http://youtu.be/EVBsypHzF3U
Den är lång, men så grymt bra!
Två mäktiga kvinnor i en låt, kan inte bli annat än bra!
http://youtu.be/EVBsypHzF3U
Den är lång, men så grymt bra!
Två mäktiga kvinnor i en låt, kan inte bli annat än bra!
Musik, musik, musik
Alla som känner mig vet att jag älskar musik. Musik får mig att le, dansa, bli lite tokig.
Ni vet när man är helt ensam hemma sätter på riktigt bra musik på högsta volym, tar en dusch, strossar runt i morgonrock, sjunger, dansar tar ett glas vin, på med smink, fixar håret. Sätter på sig fräsiga kläder, matchande skor. Känner sig lite snygg och kankse lite smal.
Den känslan älskar jag!
Mer musik åt folket!
http://www.youtube.com/watch?v=nptEikjvGW0&feature=player_detailpage
Amanda Jenssen- Our last goodbye
Puss och Kram
Pernilla
Ni vet när man är helt ensam hemma sätter på riktigt bra musik på högsta volym, tar en dusch, strossar runt i morgonrock, sjunger, dansar tar ett glas vin, på med smink, fixar håret. Sätter på sig fräsiga kläder, matchande skor. Känner sig lite snygg och kankse lite smal.
Den känslan älskar jag!
Mer musik åt folket!
http://www.youtube.com/watch?v=nptEikjvGW0&feature=player_detailpage
Amanda Jenssen- Our last goodbye
Puss och Kram
Pernilla
Skratta i min ensamhet
Har precis sett Big brother- jag har skrattat igen! KOLLA! Killarnas stripp till bruden!
http://www.tv4play.se/noje/big_brother?title=de_manliga_deltagarna_strippar_for_stephanie&videoid=2189320&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
Puss och Kram
Pernilla
http://www.tv4play.se/noje/big_brother?title=de_manliga_deltagarna_strippar_for_stephanie&videoid=2189320&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
Puss och Kram
Pernilla
